tisdag 17 maj 2011

Paus..

..har jag haft från bloggandet nu några dagar, men här kommer en uppdat.


Hela helgen, var det fullt upp kan man säga. I lördags var det fullt upp på banan, 3 grupper körde = alla bilarna kvaddade=mycket jobb för Chrillan.. Jag gjorde min debut inne i kontrollrummet, dvs tog tider på racen och delade ut medaljer till dom snabbaste. Det var riktigt roligt faktiskt! Fint väder och trevliga människor, vad mer kan man begära av en lördagseftermiddag?

Söndagen spenderades i soffan, först bronsmatchen i hockey och senare på kvällen Sverige matchen.. ja, inte mycket att kommentera där inte!

Igår måndag var chrille ledig, då han jobbat flera helger i rad, så tyckte han att han förtjänade en dag utan bilar. Vi gjorde inget särskilt, bara slappade och framåt eftermiddagen blev det en tur till malmö för att hämta Andreas.

Höll på att glömma att säga att Eddie inte var med i malmö, då han i vanlig ordning tagit Tim med sig hem. När vi precis körde från malmö, ringde Eddie.. hm, vi är utelåsta! Vi har smäcklås och dom kloka barnen hade gått ut för att göra något och den nysmorda dörren hade blåst igen.. jag kan tillägga att det dessutom ösregnade. Jag fattar inte hur han lyckas med alla dessa olyckor? Är det inte maskrosinferno, så är det bollar i huvudet och nu en utelåsning. Det slutade med att Tims snälla mamma hämtade hem dom till sig i väntan på att vi skulle komma hem. Väl hemma var det bara att köra vidare ner till byn, efter att ha plockat upp Tims grejor hemma och hämta hem gossen! Var ska detta sluta?? Och inget nytt ang Julia har jag heller att raportera, detta kommer förmodligen att dras i långbänk..

Idag var min kära bror här och fikade. Det regnade för mycket för att han skulle kunna gräva. Inget mej emot, jag fick kaffesälskap hela förmiddagen, tack för det, söta du!
Sen pratade jag med Anki från jobbet. Ibland nästan glömmer jag att det finns en värld utanför detta hemmet. Det är så roligt att prata med någon av kollegerna, för då glömmer man bort, att javisst ja, jag är ju sjukskriven, så var det ja.. Jag är ju opererad för en cancerj***latumör och för en liten stund känns allt precis som vanligt och man mår riktigt, riktigt bra! Tack för att du ringde min vän! Jag saknar er så jättemycket, till och med jobbet saknar jag, då har det gått långt, visst?

Efter det blev det handling, jag hade såklart min hjälpreda Casper med mej, som bar kassar och var duktig.
Nu har vi ätit middag och alla pojkarna har försvunnit på vars ett håll och mamman får lov att ha datan en stund.

Ha en riktigt skön tisdagskväll och var rädda om varandra!

Pussar och kramar

Inga kommentarer: