Dataklabb!

Vårt bredband har klabbat sig sen dagen innan midsommar. Egentligen är det inte bredbandet, utan våran laptop, den hittar inte signalen på något vis. barnens datorer fungerar såklart, men dom får man knappt komma till.. Så vi har haft lite bry ang detta! Nu igår fungerade det att använda det mobila bredbandet som vi oxå har, det har inte funkat innan, så nu har jag internet på min kära laptop igen:)

Midsommar helgen spenderade vi i stugan, tillsammans med pappa och karin. Tack så jättemycket för en super mysig midsommar. Barnen älskade det och även vi. Det var precis vad jag behövde, att komma hemifrån och bara mysa. Jag känner mej mycket piggare och är inte deppig på samma vis längre, så än en gång tack pappa och karin!!

I söndags hade vi kalas här.. Maija blev nämligen 1 år! Hon fick lita goda saker att äta och blev extra pussad på. Annars förflöt väl födelsedagen förbi utan att hon märkte nämnvärt tycker jag.

Eddies bästis Tim har varit här sen i söndagskväll, dom har sovit i tält och bara "hängt" som det numera heter, leka var i en annan tidsålder. Casper har hjälpt mej i trädgården lite och idag är han med chrille på jobbet.

Hoppas ni får en bra dag i värmen!

Pussar och kramar allihopa (Ja, jag ska ta kort på maija och lägga ut här susse;) jag har inte glömt det)

Jag skulle aldrig ha gjort det..

Jag brukar inte släppa ut Lukas i trädgården utan koppel på, men idag, närmre bestämt för en kvart sedan, gjorde jag det.. Skulle jag aldrig gjort! För det första sprang han ut i skogen, jag kallade och kallade, men han kom inte. Jag gick in med Maijsan och strax där efter kom han.. han såg ut som ett vildsvin. Han hade rullat sig i något, gud vet vad. Typ hela kroppen var insmord av någon äcklig gojja, det luktade människobajs. Men det kan det väl inte ha varit i vår skog?
Jag fick iallafall igång trädgårds-slangen och spolade av det värsta, medans jag ulkade.. fy f***n vad äckligt!! Han får vara ute tills chrille kommer hem, jag tar inte in det lilla svinet här inne. Öööörk! Chrille får bada honom sen, ute givetvis. Han ska vara glad om han får sova inne inatt! Hur äcklig får man bli??

Jaja, det bröt mina tankebanor iaf, man för tacka för det! OCH jag har slängt blommorna nu, så nu är jag nog på G igen:)

Hu vad detta tar på krafterna!

Jag inbillar mej för det mesta att jag kan klara av vad som helst. Men det är just bara det, inbillning. Denna väntan tar enormt på krafterna och jag har den senaste veckan nästan känt mej lite deppig, då är det fara på färde, för jag deppar aldrig.
Känslan går inte riktigt att ta på och jag har inte fått något jättenegativt besked, men jag känner mej inte hågad alls, så jag antar att det är väntan och ovissheten som tar ut sin rätt.
Barnen är inte heller hemma, dom är hos sin pappa. I normala fall, skulle jag njuta av att ha egentid, men nu saknar jag dom något enormt och det hjälper inte till direkt.
Jag skiter egentligen i vad läkarna kommer att säga, bara dom säger någonting och det snart. Det är såklart inte alls konstigt att jag känner som jag gör, dom, läkarna alltså har makten på sin sida och utifrån deras bedömning kommer min närmsta framtid antingen att vara himmel eller helvete. Drastiska ord, jag vet, men jag är lite drastisk precis nu.
Jag känner mej inte hågad till att göra något alls, här står blommor på bordet tex som har sett sina bästa dar, men jag har inte ens lust att slänga dom. Ja, ni hör själva, det är synd om mej, visst?!
Jag försöker alltid tänka att det kunde varit värre. Men när jag funderar närmre på just den frasen, så kunde det inte det. Alla har sina plågor och vare sig man är dödsjuk eller halvsjuk som jag tydligen är, delar man samma ångest och rastlöshet, alltså kan det inte bli värre. Väntan är väntan och det är samma för alla. Knepet är att inte förska låta det påverka en, men hur lätt är det. Just denna veckan är jag själv med alla mina tankar, Chrille jobbar och barnen är inte hemma. Det betyder inte nödvändigtvis att jag vill prata om det med någon, utan snarare förhindra mej själv att prata, med just mej själv.
Kanska håller jag på att bli galen, kan en oroped göra något mot det? Nja, jag tror inte det! Jag får hålla ut ett tag till och nu känns det faktiskt bättre, min blogg är bra för mej på det sättet, jag kan liksom prata mej mej själv och samtidigt delar jag med mej til alla ni underbara, som stöttar.

Nu ska jag ta mej samman och slänga blommorna:)

Pussar och kramar till er alla fina!

Ändrade planer!

Fredrik ringde i torsdags morse. dom hade kollat på bilderna i onsdags och det var egentligen inget konstigt med dom, mer än att det visade på aktivitet här och var då. Dom hade jättesvårt att bestämma sig, med tanke på att jag är opererad på flera ställen och dom inte riktigt har klart för sig vad aktiviteten beror på. Jag har fått en tid till cy thorax och buk på torsdag och jag antar att dom ska leta prickar på dom bilderna, nu när dom vet var dom ska leta.
Ännu mer väntan alltså. Men jag är van!
Så nogot svar blir det alltså förmodligen inte denna veckan, på fredag är det ju midsommarafton och då hoppas jag att dom får vara lediga.

I helgen har vi bara slappat. Vi har varit hemma hos chrilles föräldrar och ätit tårta och middag, riktigt mysigt!

Idag har den trötta loppan sovit till halv 11. Men nu har jag ätit frulle och ska köra och handla.

Hoppas ni får en bra dag!

Pussar och kramar

En rolig dag väntar!

Idag kommer det att bli en bra dag! Först ska jag mysa med Susse och Effi, sen ska jag bege mej till klippan och mysa med Sicka. Ja, det kan knappt bli bättre:)

Både Eddie och Casper har varit lite dåliga i magen i början på veckan, vet inte vad dom har åkt på, men ont i magen och diarre.. usch! Casper är hyfsat bra idag och har följt med chrille till jobbet. Ni kommer inte att tro era öron när ni hör detta, men chrille har god hjälp av honom tydligen.. han kör in och ut bilar ur hallen, skruvar lite och hjälper till med det han klarar av. Han tycker att det är jätteroligt, särskilt att köra bil.. han är 9 år om någon har missat det. Jag är inte helt glad att han kör, men han behärskar det hur bra som helst. Han ser givetvis knappt ut genom framrutan, men han kan både backa, köra rätt fram och växla nått sånär.

Eddie följer förhoppningsvis med mej idag om han känner sig bra. Jag hoppas det. Han är annars glad för att bara ligga frmför datan eller tvn, men idag hoppas jag han följer med och är lite social. plus att det är rätt mysigt när det bara är han och jag, det händer inte så ofte längre.

Själv känner jag mej rätt pigg idag. Har varit så enormt trött en tid nu, vet inte om det är dom förbaskade blodvärdena som har dalat, eller om det är allmän utmattning pga allt som händer runt mej. Möjligen en blandning av alltihop. Men idag är jag pigg! Kan vara för att jag har roliga möten idag, med människor som jag tycker väldigt mycket om. Det ger mer energi, bra energi, som jag så väl behöver.

Tjingaling, vi hörs senare!

Pussar och kramar

Godis, panik och Danmark!

Jag vill börja med att be om ursäkt för att jag inte skrivet på några dagar.. luften gick lixom ur mej.
I fredags ringde långt om länge Fredrik upp. Jag blev inte så mycket klokare på svaren jag fick, utan det ledde snarare till ett antal nya frågor.
Utan att piska upp stämningen för mycket här, får jag väl säga att det inte ser ljust ut!
Svaret visade på aktivitet på ett par ställen och Fredrik visste inte riktigt vad det innebar. Det kan ha och göra med min operation tex. Det visade aktivitet i bäckenet bla. Han menade på att det kunde röra sig om någon inflammation där och då borde det ge utslag. Vad jag inte förstår är, att dom som gjorde undersökningen och sammanställt svaret vet ju mycket väl att jag är nyopererad och skulle då ha förklarat aktiviteten där som just förmodad inflammation.
Han ville alltså inte säga så mycket ang svaret mer än att dom skulle disskutera det på tumörmötet imorgon onsdag. Där kommer alla vara samlade och han kommer att få förklarat för sig vad svaret visar. Han ville oxå förbereda mej på att onkologerna möjligen ville ge medicinsk behandling istället för strålning dvs cellgifter. Jag hade nog förmodat att det inte skulle gå vägen med att var tumörfri, men cellgifter.. Luften gick ur mej fullständigt kan jag säga.
Nästa onsdag alltså den 22/6 ska jag till Fredrik och då ska allt vara klart och han ska förklara både svaret och som blivit bestämt ang behandling. Detta är första gången på många år i denna branchen som jag känner mej rädd måste jag säga. Jag har alltid haft kontroll innan, men det känns som att den håller på att rinna mej ur händerna.
I fredagskväll när jag berättat för Chrille hade vi godiskoma. Vi köpte massor med godis och chips och tröstade oss med det. Barnen har jag inte pratat med än, jag vill ha klara fakta först, men dom åt gladligen godis så dom mådde illa!

I lördags gjorde vi inte så mycket, var mest ute och körde, hit och dit en massa ärende.
På söndag förmiddag åkte Chrille till Danmark, men Jonny och hans dotter. Dom packade in packning, sig själv och tävlingsbilen i stora bussen och begav sig över bron. Tävlingen gick väl sådär, men hon har å andra sidan aldrig tävlat trimmat innan, så dom var nöjda.
Jag och barnen körde till mamma och kjell en stund. Vi grillade korv och hade det allmänt bra.
Igår gjorde vi inget särskillt. Jag pratade med pappa en stund, som legat magsjuk hela helgen.. Stackare!! Hoppas du är bättre idag pappsen!
Pratade även stund med min kära Susse.. Om du bara visste gumman, vad glad jag är att du finns. Jag läste på din blogg nyss och jag hade tårar i ögonen, du är så snäll och go!! Vad hade livet varit värt om man inte haft fina vänner runt sig?? Ingenting skulle jag vilja säga!! Jag längtar tills imorgon, då vi ses, ska bli så skönt att krama om dej!

Imorgon blir det även en tur till klippan och hälsa Sicka och hennes familj välkommen hem, åh vad det ska bli roligt att ses och se hur fint dom har fått det!

Sent igår kväll kom Chrille äntligen hem igen, trött och sliten men rättså nöjd tyckte jag. Han hade saknat mej som attans såklart, men det är väl inte så konstigt? Vem skulle inte sakna mej menar jag:)

Idag känner jag mej som vanlig faktisk, det värsta har lagt sig och jag är övertygad om att jag kommer att fixa detta oxå, loppan ger sig inte så lätt! Åt helvete med allt vad cancer är, för att citera susse.

Tack alla för mess och samtal, ni är underbara allihop!

Pussar och kramar

Skolavslutning!

Casper och Eddie är glada att det är sommarlov!

Eddi kramar om sin fröken och önskar en bra sommar!

Fröken Jessica tackar elever och föräldrar för en underbar tid tillsammans!

Alla 5orna sjunger en egengjord rappsång.. refrängen, var fredagsmys reklamen som dom gjort om till "Det ska bli sommarlov om det så är det sista vi gör:)

Härdsmälta..

Ska bara korrigera mej själv. Imorgon den 11 är det 1 år sedan lungan.. Förvirrad eller??
Nu bär det snart av till skolan:)

skolavslutning!

Jag hörde aldrig något av Fredrik igår, han hade förmodligen inte tid, det här samtalet är inte gjort på 5 minuter direkt.
Så idag återgår jag till väntandet, att han kommer att ringa tvivlar jag inte på, han är noga med det. Det jobbigaste är att passa telefonen hela tiden, då han kan ringa precis när som helst. Så jag vågar knappt dammsuga med risk att jag inte hör telefonen, än mindre köra någonstans, man vill inte gärna stå i kön på willys när han ringer.
Idag ska jag på skolavslutning här nere i idrottshallen, jag kan ge mej tusan på att han ringer när jag är där!

Som sagt, skolavslutning! Åh, vad dom var fina, mina gossar när dom begav sig iväg idag. Nya skjortor, nya jeans och håret stylat med allt vad vi hade hemma i vaxväg!
Casper som är med i skolkören ska sjunga, bara det ska bli spännande. Han har inte den vackraste rösten, men sjunger gärna och mycket. Gärna står han längst fram oxå så att alla kan se honom ordentligt. Chrille säger att han har det efter mej?! Kan jag väl aldrig tro..

Det ska bli skönt med sommarlov för dom. Dom har jobbat hårt denna terminen och dom behöver bägge vila sig nu tror jag, det är ingen lätt match att gå i skolan.
Nu hoppas vi på ett varmt och skönt sommarlov och att jag får lov att vara frisk och kunna vara med på alla äventyr. Vet ni? igår var det ett år sen jag opererade lungan och låg där med alla slangar och kräkte på alla som ville vara i närheten. Tiden går fort och jag ber till högre makter att denna sommaren får bli orörd! Åtminstonde från operationer! Jag behöver tid att hämta mej ordentligt för att orka med om det blir fler matcher. En ynka sommar är väl inte för mycket begärt? Sen är jag redo för combat igen! Fast helst vill jag klart att allt ska vara grönt och se bra ut, så vi kan börja med strålningen och jag kan börja nedräkningen tills att jag kan börja jobba och ha normala problem.

Tack alla söta för era kommentarer och mess, tack!!

Pussar och kramar, jag återkommer med kort senare från avslutningen och förhoppningsvis något slags besked!

Inget är som väntans tider..

Vi väntar och väntar.. för det mesta pratar vi inte om det, men jag vet att alla väntar i det tysta.
Jag pratar om min pet-scan såklart och svaret på den, som just nu befinner sig hos någon av mina läkare.
Jag har velat fram och tillbaka flera dagar, om jag ska ringa eller inte. Ni vet när man har något jobbigt framför sig, ena dagen vill man ha reda på det direkt, för att nästa dag känna att, dom ringer när dom ringer och sålänge dom inte ringt är du safe.
Jag har ringt nu iaf och sökt Fredrik. Han skulle ringa upp enl Monica så fort hon hade fångat in honom i sitt garn. Nu har jag ångrat mej.. men där finns inte mycket att göra, bara höra vad han har att säga.
Håll en tumme eller två!

Så hörs vi senare!

Varmt som i en bakugn!

Orkar egentligen inte blogga, är varm som en grillad korv.
Igår var vi en sväng i Simrishamn hela familjen, på en liten utflykt. Fint väder, om än lite blåsigt, god glass och stora fiskmåsar. Usch, jag som har fågelskräck, kunde varit utan det sistnämnda. När vi kom hem blev det pissa till kvällsmat, vi var helt slut allihopa.

Idag har vi varit på svampabanan. Chrille har ju haft en ledig och var så även idag, men vi var där och tittade på när chefens dotter provade sin nya bil.
Svampabanan är som en gryta och där var varmt som i H.
Även idag blev det glass såklart!
Casper var med och han har nu bestämt att här ska byggas en tävlingsbil till honom, så han är riktigt vass när han blir 15. Vi får väl se hur det blir med det, men pappa christer verkade absolut inte oäven!

Nä nu ska jag gå och duscha för tredje gången.. får man lov att säga att man tycker att det är jobbigt med för mycket värme? jag gör det iaf! Phu!

Pussar och kramar

Jodå, jag lever!

Jag antar att ni börjat undra hur det egentligen är ställt med den där loppan? Jodå jag har det bra, har bara haft en väldigt hektiskt vecka i mitt lilla liv.
i tisdags var jag uppe hos Susse några timmar och mös med Effi. Det var mysigare än mysigast och jag var någon slags "amma" hela förmiddagen, släppte bara ifrån mej henne när det skulle bytas blöja:) Hon är sååå söt, så ni kan inte förstå det och dom små fötterna var ljuvliga! Jag har en förkärlek till bebis fötter, finns inget mjukare! Det var så skönt att bara sitta och prata i flera timmar och dricka kaffe, precis som vi gjorde förr (inte Effi då, utan mamma susse)
Vi måste försöka ses oftare! Susse och jag har en sån där relation, att det behöver egentligen inte finnas något att prata om, vi pratar endån. Vi känner liksom varandra utan och innantill och det är skönt med en sån vän. Tack för att du finns finaste Susse!

Eddie har klippt sig. Han har inte sitt lite långa hår kvar. Nu är det en busig pojfrilla med lite ståhår och lite liggande hår och en halv burk med vax! jättefint!
I onsdags kväll åkte han till sin pappa och ska vara där tills måndag tror jag, så för tillfället är kärleksbekymmerna på långt avstånd.

Jag har även denna veckan hunnit med att handla exmenskläder till killarna, solat OCH jag har hunnit bli faster till en liten Alva!
I onsdags kom hon och min lillebror var förståss stolt som en tupp när han ringde:) Stort grattis till er båda, det är nu det börjar. En helt upp och ner, rolig, spännande, jobbig, omtumlande, underbar tid har ni framför er!
Stort grattis än en gång, vi kommer så fort ni har landat lite och tittar på underverket!

Ja.. det var väl allt, eller det stora iaf. Jag har inte fått något svar på min scan än, men jag hoppas dom hör av sig i nästa vecka.
Håll tummarna för att allt är hyfsat ok, vill så gärna vara tillbaka på banan igen.

Nu sak jag gå ut i det härliga vädret!

Pussar och kramar